onsdag 4 maj 2016

era tomattips

Jag odlar ju tomat för allra första gången och har efterlyst lite tips från er som odlat förr. Ni hade så bra grejer att berätta så jag tänkte att jag sammanställer dem här ifall det är någon annan novis som söker vägledning i växthusdjungeln. Lägligt nog släpper också tomatexperten Mikaela en fantastisk guide till hur du odlar tomat - från sådd till skörd! Missa inte det!

odla tomat i kruka lägenhet hemma inomhus från frö tips tomattips odlingstips odling akvarell målning vattenfärg tomatplanta planta aliciasivert alicia sivert sivertsson

Therese: Tomatplantor trivs bäst i söderläge där de får mycket sol :)

Linnéa: Vi brukar ha våra tomater i sydväst/västläge beroende på hur varm sommar det blir. Blir det en jätte varm och solig sommar får de stå i väst. Ju mer i solen de står desto mer vatten kräver de, ibland behövs de vattnas flera gånger om dagen. Sen tenderar i alla fall våra tomater att växa väldigt mycket på höjden, vilket resulterar att de brukar hänga strax ovanför/ligga på marken eftersom de blir väldigt tunga när tomaterna väl börjar växa. Så det jag ville få fram är att de kräver ett bra stöd, så att de orkar hålla sig uppe.

Mikaela: Tomattips är att plantera om den snart, och då sätta den djuuuupt, precis så att bladen tittar upp för att den inte ska bli ranglig. Det är en stor tomatsort har jag för mig ("Sweetbaby", Alicias anmärkning)? Då är det ännu viktigare att den blir tjock och stabil så att den inte faller och knäcks av sin egen tyngd sedan.

odla tomat i kruka lägenhet hemma inomhus från frö tips tomattips odlingstips odling torra bruna blad bränd av solen solbränd tomatplanta planta aliciasivert alicia sivert sivertsson

Sandra: Tomater är ju helt galet törstiga så du behöver nog nästan inte oroa dig för att övervattna ;) de torra och bruna fläckarna beror med störta sannolikhet på att solen varit för stark och bränt bladen. För att skydda plantorna kan du vinkla ner persiennerna lite under de soligaste timmarna på dygnet :)

Pernilla: Ang tomatplantan så kan du knipsa av dåliga blad, så slipper de ta energi från resten av plantan och som ovanstående sagt, passa så bladen inte står i för starkt solljus hela tiden (:

odla tomat i kruka lägenhet hemma inomhus från frö tips tomattips odlingstips odling akvarell målning vattenfärg tomatplanta planta aliciasivert alicia sivert sivertsson att tjuva nypa av skott

Martina: Använd gigantiska krukor till tomater. Gärna typ murarhinkar på 15-20 liter. Ta reda på om sorten ska tjuvas eller inte (dvs plocka bort sidoskotten). Bind upp noga. Vattna mer än du tror. Det kommer bli gott!

Wilda: Jag har fått tipset att knipsa bort blad på tomatplantor när de inte sitter på egna grenar. Annars tar de energin från övriga plantan och det tar längre tid för den att producera tomater.

Pernilla: Tänkt på att tomatplantor gärna springer iväg i höjd och blir jätte smala och kommer ha svårt att hålla uppe sig själv och sina tomater. Mitt tips är att sätta en liten fläkt som emellanåt blåser på plantan, då får den en tjockare stam, och istället för att bli lång och spinkig så blir den kraftig och stabil :)



+ Tomaten säger själv till när det är dags att knipsa bort dåliga/skadade blad. När de är gulnade och tömda på energi är det läge.

+ Plantan behöver skuggas främst under tillväxtsäsongen. När den fått ut tillräckligt mycket vätska i bladen klarar den sig bättre själv. En tyllgardin funkar bra.

+ Avplockade blad kan läggas i krukan och ge näring åt jorden.

odla tomat i kruka lägenhet hemma inomhus från frö tips tomattips odlingstips odling akvarell målning vattenfärg tomatplanta planta aliciasivert alicia sivert sivertsson
Tack för att ni är med mig så aktivt när jag undersöker detta halvnya intresse (jag har grävt i trädgården sen jag var liten och odlade potatis för första gången sommaren 2013, men detta är min första organiserade odlingssäsong)! Det känns tryggt och roligt att ha ert stöd, och ni är alla välkomna hit på skördefest sen!

Glöm inte kolla in Mikaelas tomatguide!

tisdag 3 maj 2016

en katt på posten och en katt ovanpå posten

Inlägget är inte sponsrat, men innehåller reklam.


När Tone visade sitt bidrag på Monthly Makers miniatyr-tema, bland annat några kattsmycken i krympplast, blev jag helt kär. Så snart de dök upp i hennes Etsy-shop beställde jag hem ett exemplar med blått garnnystan och gick sen och räknade ner dagarna.


Jag var hemma sjuk när posten kom, men som alltid är ingenting enkelt i det här hushållet. Så snart jag öppnat paketet fångade nämligen Vifslans bubbelplastradar upp existensen av tuggbart material och hon kom farande som skjuten ur en kanon, tittade på bubbelplasten, funderade en stund och knyckte sen plastfickan med den lilla katten istället.


Hon smakade lite, sparkade lite.


Och när jag tog smycket ifrån henne reste hon sig upp för att följa efter - det var bara det att hon satt sig på kuvertet, som nu var klistrat mot hennes bakdel.


Suck... (Jag förstår att det ser ut som att jag med mycket smärtsamma metoder avlägsnat kuvertet från katten, men sanningen är den att hon släpper sådär mycket hår när en klappar henne också. Våren är inte precis min favoritstädsäsong.)




Jag längtar efter att få gå ut med min lilla katt om halsen.


Men när den inte används får den nog gömmas djupt i smyckeskrinet om jag ska få ha det ifred!

Kolla in Tones blogg (det är faktiskt en av mina senaste favoriter!) och Etsy shop för att själv adoptera en krympplastkatt!

måndag 2 maj 2016

tusen dagar ❤

Idag är det prick tusen dagar sen Andreas frågade om jag inte kunde tänka mig att vara hans flickvän. Sen har det varit vi, i tusen dagar och tusen nätter.


Det är lätt att bli sentimental när jag tänker på hur mycket som har hänt med mig under de här tusen dagarna, och hur mycket av det som är tack vare interaktionen, diskussionen och reflektionen med honom, tack vare hans kärlek och tilltro. Jag är en så mycket klokare, bättre och tryggare person idag, så mycket mer dedikerad till det jag gör, med så mycket större tilltro till mig själv och jag är så, mycket lyckligare. Det känns som att vi tillsammans kan överleva allt, men också uppnå allt, bara vi håller ihop.

Ikväll firar vi med pannkakor och dubbel efterrätt!

söndag 1 maj 2016

den kreativa veckan 17/2016: servetter och strykbrädor


Mikaela kommenterade på förra veckans sammanställning att jag får mycket gjort även fast jag är sjuk, och det är verkligen min rastlöshets förbannelse: jag är extremt dålig på att vila. Jag kan vara hur risig i kroppen som helst, men hjärnan är ändå på högvarv och blir uttråkad efter fem minuter under täcket. Jag försöker hitta på stillsamma projekt och förbjuder mig själv att börja röja i alltför mycket, men ibland önskar jag bara att jag kunde däcka i feber en stund så kroppen hann läka (no disrespect mot personer som lider av riktiga sjukdomar).

Jag började i alla fall veckan med en liten målning, referens är en bild från Malins senaste strandfotografering men jag tycker inte alls det framgår att hästen skuttar i vågorna. Nåväl, nya tag!


Jag har tittat ikapp senaste säsongen av Girls, Mr Selfridge och Orphan Black medan jag broderat på en liten kanin som jag senare sydde en saksamlarpåse av.


Inspirerad av Helga som gav mig idén har jag sytt en prototyp på tygservett. Jag vill ju gärna skapa produkter inte bara för att skapa produkter, utan också för att skapa hållbara alternativ till engångsartiklar och då känns tygservetter som en bra grej. Det här exemplaret blev 30 x 30 cm och efter en snabb rådfrågan av mina allvetande facebookvänner kom jag fram till att de snarare borde vara 45 x 45 cm för att täcka hela knäet. Så experimentet fortsätter!


När jag ändå hade tyget framme passade jag på att klä om vår strykbräda vilken hade det fulaste överdraget i alla berg och skogar. Eftersom jag använder strykbrädan så mycket (aldrig för att stryka kläder men när jag syr) står den ofta framme och även om arbetsrummet är stökigt är det knappast förtjänt av en så ful pjäs. Ni kan tro att det känns skönt att ha trollat den småblommig istället!

Avslutningsvis har jag även fyllt på lagret av fruktpåsar hos Refo med åtta nya exemplar! Och därefter övergick jag till att planera försköningen av vår balkong, men jag tänker att vi ska titta på den lite senare.

Veckans länktips:


+ Både Jessica och Fredrika har visat upp bilder från sina väggar. Så inspirerande och vackert!

+ Ruth har sammanställt våra amazing vårkreationer och Fredrika våra sypeppsbidrag. Kolla in för extrem skaparboost!

+ Jessica har börjat ett projekt där hon skapar något på temat Lost Memories varje dag i hundra dagar. Det är otroligt vackert, stämningsfullt och poetiskt. Se sammanställningen av första veckans alster och följ projektet live på Instagram!

fredag 29 april 2016

lista: 3 bästa just nu

Louise gjorde en lista på temat tre och jag tyckte det vore kul att själv svara på den!


Heligholmen, Gotland.

3 bästa dofterna
+ Andreas parfym. Jag blir så trygg och lycklig.
+ Tomatplantan. Den doftar verkligen tomat!
+ Släke, alltså gotländsk tång. Det luktar ju salt och prutt men det luktar också hemma och äventyr på samma gång.



3 bästa smakerna
+ Eftermiddagskaffet. Det är någon gång vid tretiden som jag verkligen vaknar till liv.
+ Nyslungad honung. Den som har privilegiet att känna en biodlare vet vad jag pratar om!
+ Croissanter till frukost, så vet jag att det är semester. Någon gång när jag var liten och i Frankrike måste pappa ha köpt croissanter till frukost och sen dess blir jag riktigt besviken om jag inte får det åtminstone en gång vid varje utlandsresa.



3 bästa ljuden
+ Vifslans "ptrrii"-ljud hon gör när hon kommunicerar att hon är glad/vill leka/vill gosa.
+ Garn som löper genom uppspänt tyg. Så meditativt.
+ Vågor. Bara jag tänker på ljudet av vågor blir jag trygg inombords!


Jag och Zorba, 2011. Foto av Klara Steurer.

3 bästa känslorna
+ En hästs stadiga trampande under en. Det var så himla länge sen jag red nu och jag saknar verkligen att gunga fram på långa tyglar i skogen, att rejsa över fält och den pirrande känslan jag får i magen så fort jag ser en häst. Jag red regelbundet i tretton år innan jag fick sluta därför att det blev för dyrt för min lilla restauranglön + jag fick belastningsskador i bägge handleder (av nämnda restaurangjobb) och kunde varken kratsa hovar eller rykta, än mindre rida den fina underbara men oerhört framtunga gamla märr jag rådde om på den tiden. Men jag saknar det varje dag.
+ Att lösa upp en knut. Alltså jag älskar att lösa upp knutar. Normala människor klipper kanske bort dem och börjar på en ny bit garn men jag kan sitta och lösa upp trådtrassel i all evighet och känslan när de till slut släpper och jag har räddat två cm garn = ren eufori.
+ Att förlora mig i en målning eller annat skaparprojekt och tappa allt begrepp om tid.

Vilka är era bästa 3?

torsdag 28 april 2016

Malins hästar, del 1


I februari visade jag sneak peeks på lite hästmålningar jag höll på med, baserade på Malin Wengdahls magnifika fotografier. Malin hörde nämligen av sig till mig och undrade om jag inte kunde hjälpa henne att ta fram en ny logga till hennes fotofirma. Vilket underbart uppdrag va!

Vi vill ha mycket rörelse och kraft i bilden, den ska ge känsla av all den där styrkan och skönheten som finns i hästar.


Referensbild, foto av Malin Wengdahl.


Och min tolkning! En haflinger på språng.


Bilden blev lite för detaljerad och var svår att förminska och anpassa till det tänkta formatet, så jag påbörjade en enklare skiss.


Men att sluta i tid visade sig mycket svårare än jag tänkt, och så övergjorde jag även version 2.


Så gav jag mig på en stegrande frieser istället.


Jag skuggade med bläckpenna istället för akvarell.


Sen la jag akvarell ovanpå och bläcket flöt ut och det hela blev ganska grisigt. Här var jag beredd att ge upp, men när en väl accepterat att bilden är "bortom räddning" kan en ju alltid experimentera med andra tekniker - så det gjorde jag.


Jag gick på den igen med vit akrylfärg och ännu fler lager av akvarell och bläckpenna. Till slut såg den ut såhär och jag tycker den blev riktigt bra! Men än en gång för detaljerat för ändamålet.

Sen dess har både jag och Malin haft lite annat för oss, men i helgen kom jag igång och började skissa igen. Det är ett så himla roligt projekt och jag älskar att det får ta tid och växa fram i nära kommunikation oss emellan, plus att jag får jobba med det vackraste motivet som finns.







Kolla in Equine by Wengdahl på hemsidan, Facebook och Instagram!

onsdag 27 april 2016

grådvärgarna tre år

Kattallergiker se upp! Här kommer en bildbomb.


I måndags var det nämligen Tofslans och Vifslans treårsdag! Det betyder att det är drygt ett år sen Andreas scrollade fram blocketannonsen och jag skrek rakt ut "DEM! RING! NU!" och Andreas ringde och sen satte vi oss på en buss medan vi skakade av nervositet. För drygt ett år sen kom pappa och hämtade oss och två kattburar med bilen och Vifslan pep hela vägen tillbaka. Sen dess har de hunnit med följande:


Första natten trillade Tofslan ner bakom bokhyllan och var borta i flera timmar medan vi letade och letade och hade ont i magen av oro. Först framemot lunch gav hon ifrån sig världens minsta pip och vi kunde lokalisera ljudet, skruva isär bokhyllan, plocka fram den stackars katten och alla dammråttor. Jag sågade till plywoodskivor och täppte igen vartenda hålrum som kunde rymma så mycket som en tass ens och tycker fortfarande det är otroligt att hon återhämtade sig så snabbt efter den starten.


Vifslan var bekväm med sitt nya boende omedelbums. Så himla social och orädd katt?






I maj flyttade jag och Andreas ihop i en ny lägenhet och katterna fick takutsikt.




Under genomsökandet av sitt nya hem välte de allt som kunde vältas (inklusive en 100 x 85 cm stor målning) men ramlade i alla fall inte ner bakom några möbler.




Jag broderade dem en egen kudde.




Tofslan knyckte deg.


Och höll oss vakna hela nätterna och för att sen tjura när hon inte fick mat i tid på morgonen.




Varje kväll blir Tofslan galen och sätter sig vid väggen med öronen bakåtstrukna och ögonen uppspärrade, sveper och sveper med svansen varpå hon plötsligt gör ett karateskutt rätt upp i luften, skjuter ifrån mot väggen och skenar in i ett annat rum. Jag har fortfarande aldrig lyckats filma det men en dag ska ni få se.


Vi tittade på regnet.


Gosade.




Vifslan lärde sig sitta på kommando.


Vi firade födelsedagar.


Jul.






Var förkylda.




Sov i varenda möjlig och omöjlig låda.


Lekte sork bland soffkuddarna. Här är en video.


Tofslan gjorde det här.


Vifslan lekte korv med bröd.














Det har varit ett år av dålig sömn, ständig skräck för att grannarna ska klaga över nattliga racerlekar, sönderslagna prydnadsföremål, klomärkta köksmöbler, hår i maten ögonen och på tandborsten, stulna suddgummin, uppbrutna garderober och oändlig kärlek. Jag mår så himla bra av att bo ihop med dessa yrväder och trots att jag aldrig trodde att jag skulle komma överens med en katt har de här damerna blivit mina bästa vänner. Jag saknar dem på vägen hem från jobbet, jag pratar om dem oavbrutet och när jag är hemma måste jag hela tiden ta ett varv för att se vad de har för sig. Jag blev crazy cat lady på en kvart, men framför allt blev Tofslan och Vifslan del av familjen på ett ögonblick. Jag älskar dem så mycket, mina små vandaler till grådvärgar.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...