söndag 14 februari 2010

blue valentines

Jag var inte bitter, men jag hann bli det.
Medan alla Sveriges lyckliga par är ute på stan och äter middag, gosar i badkaret och älskar mellan skira sidenlakan sitter hälften av landets singlar hemma och tänker beska tankar, om sig själva och om dem som 'borde' vara deras respektive. Den andra hälften skiter i Alla Hjärtans Dag, eller påstår i alla fall att de gör det. Men alla påverkas.
Själv har jag en het date med författarna till The Science of Mind and Behaviour. Just det är jag lite bitter över, men i övrigt hade jag tänkt vara en av dem som ”skiter” i Alla Hjärtans Dag. Det blev inte riktigt så i alla fall, för även om jag inte själv känner mig ensammare än vanligt ligger De Förtretade och Försummades hjärtesorg tung i luften, och odören av alla bittersmakande ord och smärtande tankar sprider sig snabbare än svininfluensa i en syreisolerad bunker. Svartsjukan är värst och synligast, den är den enda känslan som går att ta på där den ligger som grötig dimma kring husfasader och kring människors fasader. Smutsig, tung och i vägen.

Alla Hjärtans Dag är faktiskt en förskräcklig dag. Den innehåller så mycket ångest och ensamhet. Den blir den slutgiltiga droppen som får bägaren att rinna över och dynamiten att antända och alltihop att braka samman över strävandes stackars ensamma människor som inte riktigt orkar hålla god min, just idag, när alla andra släpper sina känslor lösa och tycker synd, antingen om sig själva eller om andra. Det är en förbannad misär.
Sandra Beijer skrev om hetsen över Rosorna på 90-talets högstadieskolor. Jag tänker på ensamstående mödrar som släpar konsumkassarna uppför isgatan och bjuder sina barn på knöliga vaniljhjärtan från kladdiga papperspåsar. Ett eller annat par genomlever säkert också dagen med ont i magen för att de inte alls har det så bra och så romantiskt som de som kletar ner sidenlakanen och får orgasm i badkaret. Och de som faktiskt ägnar dagen åt att dränka varandra i sötsliskiga tirader tittar emellanåt över axeln, med empati eller med skadeglädje, men i alla fall för att försäkra sig om att vi andra står kvar där och tittar på dem och avundas, bakom våra grötiga fasader och goda miner. Vem fan mår bra?

Vad var Valentin för en ärkeknöl som hittade på att göra det obligatoriskt för hälften av alla egocentriska västerlänningar att våndas medan den andra hälften nödgas uppbringa och bevisa kärlek i dess mest intetsägande och påtvingade form?
Varför kan inte alla dagar vara Alla Hjärtans Dag – och ingen dag vara som Alla Hjärtans Dag? Varför ska kärleken tvingas fram av en part som tvingar den på en annan part medan en tredje part tvingas se på? Det, tycker jag, är svartare, fulare och äckligare än både ensamheten, svartsjukan och all den förbannade ångesten.


Puss på alla som behöver en.

rubrik ur BLUE VALENTINES av TOM WAITS

10 kommentarer:

  1. Agreed. Som om vi behöver en speciell dag för att visa kärlek/vara bitter över att man inte har någon.

    SvaraRadera
  2. du är rolig alisia! lite bitter kanske men ändå rolig! själv smäcker jag i mig en chipspåse själv framför datorn, kanske också lite bitter

    SvaraRadera
  3. Äsch inte behöver man skita i Alla hjärtans dag bara för att man är singel, det finns ju fler att tycka om än icke existerande partners.

    Men jag förstår din poäng, det vore bättre att skita i det här komersiella jippot och älska varandra varje dag istället. Det skulle alla tjäna på, helt klart.

    <3 till dig!

    SvaraRadera
  4. hehe nej jag är inte bitter! ;)

    Förstår vad du menar och jag har alltid känt lika dant som du beskrev här. Men just idag så brydde jag mig uppriktigt inte om alla hjärtans dagen. Jag vakna, gick runt, åt, umgicks med några vänner, klappade katten, såg på tv. Brydde mig inte och tänkte knappt att det var denna påtvingande kärleksdag. Även fast det är en dag som jag trodde skulle göra mig påmind om kärlekstjaffs så gjorde den inte det, som tur var.

    Jag hoppas att du iaf i morn kan koppla bort tankarna från denna dag å låtsas att alla hjärtans dag är varje dag, lr att den inte existerar alls.

    sorry om det verkar flummigt. Är på bristningsgränsen till att sova. Jag är typ en sombie (med s ja, tänkte s som i sova) ;)

    OKej. jag är trött.

    SvaraRadera
  5. åh jag känner mig alltid så ensam på alla hjärtans dag. uch

    SvaraRadera
  6. Du skriver så sjukt jäkla bra så man blir tårögd av bara meningsuppbyggnaden. (Då är man skicklig!) Jag tycker du ska ta dig an ett jobb på någon enslig bensinmack någonstans eller någon ica-affär och tjäna ihop tillräckligt med ören för att kunna leva. Under lediga stunder ska du skriva en roman och sedan ska du ge ut den med världens bästa förlag, vilket det nu är, och sedan ska du sälja miljarder böcker och jag ska köpa och säga åt alla att köpa och jag kommer älska varenda ord i hela boken. Sådärja, där har du din framtid!

    SvaraRadera
  7. alltså .. jag hade det väldigt mysigt på alla hjärtans dag. är jag en sån där dumming då? :'(
    tycker inte alls det är dåligt med alla hjärtans dag. vi borde införa mer presentdagar i kalendern.. fast ta bort romantiken. den kan ju faktiskt inte schemaläggas. men uppskattning är väl bra att uppmärksamma. hade det inte varit för alla hjärtans dag hade jag kanske inte fått infallet att ringa dig och vi hade kanske inte träffats idag. så det så.

    SvaraRadera
  8. Kunde inte sagt det bättre själv. Alla Hjärtans Dag är till för sagofigurer och filmkaraktärer. Det funkar inte för vanliga, sårbara, människor.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...